I spåren av den snabba kredittillväxten hos hushållen har flera förslag diskuterats och jag har tidigare talat om amorteringskravet och sänkta ränteavdrag. Även skuldkvotstak har varit på tapeten och framförallt Riksbanken och Finansinspektionen har ivrigt hejat på detta.
Skuldkvot är skuld dividerat med disponibel inkomst. Disponibel inkomst är lön eller bidrag efter skatt, och inkluderar t ex barnbidrag.
Finansinspektionen genomför årligen en undersökning som belyser hushållens belåning. Den senaste publicerades den 14/4 – 2016 och går att finna här.
Finansinspektionen la under november 2015 ett förslag om skuldkvotstak kring 600% av disponibel inkomst men sade samtidigt att förslaget kan komma att revideras baserat på nyare undersökningar.
I diagrammet nedan presenteras stickprovsdata från Finansinspektionen avseende nya lån tagna 2015. I undersökningen 2014 låg 15% över denna gräns, 2015 hade andelen ökat till 17%. Det är således förhållandevis få som berörs. Å andra sidan är dessa 17% som ligger mest pyrt till om bostadspriserna skulle falla samtidigt som de av någon anledning skulle vara tvungna att flytta – exempelvis på grund av skilsmässa.
Vissa banker har redan infört det frivilligt, exempelvis SEB och Ålandsbanken. Ålandsbanken satte ett tak på 5 gånger bruttolönen vilket är betydligt generösare än 600% av disponibel inkomst och bara påverkar de med extremt hög belåning.
Förslaget kommer förmodligen att aktualiseras om bostadspriserna (belåningen) fortsätter att öka efter att amorteringskravet är på plats. Enligt Erik Thedéen, Enligt finansinspektionens generaldirektör kan ett skuldkvotstak tidigast komma att införas sommaren 2017.
Jag kan tycka att förslaget låter ganska vettigt. Det man gör är att man cementerar belåningsgraden och hindrar belåningen att växa snabbare än de disponibla inkomsterna.
Sedan är ju frågan om det kommer att behövas. Det beror på hur marknaden reagerar när amorteringskravet är på plats och räntorna börjar stiga.
Sjunker skuldtillväxten då så kommer ett skuldkvotstak knappast bli aktuellt. Som diagrammet visar är dock utvecklingen i dagsläget ganska alarmerande där andelen med lägre skuldkvoter sjunker år för år medan andelen med högre skuldkvoter stiger (åtminstone till gränsen 900% av disponibel inkomst).
Utan att ha några statistiska belägg för det tror jag även att allt fler unga idag får lån via föräldrarna. De belånar sina egna fastigheter för att barnen ska ha någonstans att bo. Enligt mina norska kollegor blir detta allt vanligare i Norge. Sådana tendenser gör att belåningen ökar totalt sett och att bostadspriserna stiger. Däremot är varken ett amorteringskrav eller skuldkvotstak särskilt effektiva för att dämpa utvecklingen.