115
SWITCH SECTION

Var det här det bästa som gick att förhandla fram?

Det svenska skattesystemet kring boende och flyttar är milt uttryckt dysfunktionellt. De förändringar som skett under de senaste femton åren har dessutom helt gått ut på att blidka stora väljargrupper kortsiktigt och fullständigt ignorerat de långsiktiga effekterna.

Det svenska skattesystemet kring boende och flyttar är milt uttryckt dysfunktionellt. De förändringar som skett under de senaste 15 åren har dessutom helt gått ut på att blidka stora väljargrupper kortsiktigt och fullständigt ignorerat de långsiktiga effekterna förändringarna får.
Type something

Av Prognoscentret

Anna Brinkhagen

Christian Brander

Ellinor Lindstrøm

Emelie Bratt

Erika Knutsson

Johan Grip

Malin Zethraeus

Ola Stadler

Patric Lindqvist

Sara Snöbohm

Thomas Ekvall

Tor Tor

Prognoscentret

29 januari 2019
Av Prognoscentret

Emelie Bratt

Prognoscentret

3. mai 2022
https://cdnboligkanalen.azureedge.net/20220503111151873.png?maxwidth=2000 https://cdnboligkanalen.azureedge.net/20220503111151873.png?maxwidth=900
0

Alliansens sänkning av fastighetsskatten och höjningen av flyttskatten 2006 var ur samhällsekonomisk synvinkel felaktig. Incitamenten det skapade var dels att det drev upp bostadspriserna – boendekostnaderna minskade samtidigt som det blev dyrare att flytta. Även om det bara är en av anledningarna till att priserna mer än fördubblats sedan dess så har de politiska besluten genomgående verkat flörta med 40-talister i villor samtidigt som Finansinspektionen försökt begränsa den upplåning som de stigande priserna medfört. Resultatet har blivit att äldre, obelånade hushåll gynnas och yngre högbelånade hushåll missgynnas.

 

Det senaste förslaget ligger i samma riktning.

Att ta bort räntan på uppskov gynnar de med störst uppskov, dvs de som redan har mest samtidigt som det knappast kan sägas ha några positiva effekter på samhället i stort. Dessa individer skulle krasst sett kunna betala hela skatten vid flytten och bosätta sig i ett lite billigare boende än vad de nu har möjlighet till. Det är ju det som gäller för unga vuxna efter införandet av bolånetak och amorteringskrav under de senaste åren. Cyniskt kan man se det som att när 40-talisterna ville bo kvar så gjorde man det ekonomiskt fördelaktigt för dem att göra just det för 10–15 år sedan. När de nu inte kan bo kvar längre så underlättar man ekonomiskt för dem igen och genomför en reform som samtidigt ensidigt verkar drivande för bostadspriserna.

 

Och metaforen att kissa i byxorna då? Reformer som dessa gynnar stora väljargrupper kortsiktigt men går i helt fel riktning på lång sikt. Det driver upp bostadspriser och belåningen ytterligare och missgynnar yngre hushåll som ska in på marknaden. Vill man få igång flyttar och jämna ut klyftorna över generationsgränser hade det varit långsiktigt bättre att höja fastighetsskatten och helt ta bort möjligheterna till uppskov. Istället bör man sänka reavinstbeskattningen så att den totala skatteeffekten blir neutral. En stegvis vridning åt det hållet skulle:

 

• Öka viljan att flytta
• Begränsa bostadspristillväxten och därmed lånetillväxten
• Jämna ut klyftorna mellan olika generationer på bostadsmarknaden

 

Men då politikerna i AB Sverige verkar leva i kvartalsekonomi så är en sådan utveckling knappast trolig.

2230
Falseb-0
https://cdnboligkanalen.azureedge.net/20200824114740460.png #FFFFFF
Les også