Att ta bort byggbonusen var ett osvenskt beslut

Den största negativa effekten av den tillbakadragna byggbonusen är inte den nedgång vi får i hyresrättsbyggandet. Beslutet visar en brist på politisk långsiktighet som gör det svårare för bostadsutvecklarna att planera och ta offentliga initiativ på allvar.
Av: Bengt Henricson Postat: Ämneskategorier: Bostäder Bostadsutbud Nybyggnation Politik

I Sverige brukar vi ofta berömma oss själva för den utbredda konsensuskulturen. Viktiga beslut tas efter noga överväganden där så många som möjligt fått chans att ge sin syn på saken. Det skapar ofta långa, och ibland smärtsamma beslutsprocesser men det tenderar att ge näringslivets aktörer stabila och långsiktiga förutsättningar att förhålla sig till. Inom bostadspolitiken har däremot det förhållningssättet varit tämligen ineffektivt. Oförmågan att nå en bred politisk överenskommelse i bostadsförsörjningsfrågan har skapat en miljö som är långt ifrån den atmosfär av kompromisser och samförstånd som vi ofta tillskriver det svenska kynnet.

 

Valresultatet blev ett dött lopp som gav oss en ovanligt svag minoritetsregering. Innan dess hann dock KD, SD och Moderaterna få igenom en budget för 2019 som bland annat innebar ett tillbakadragande av den bonus mot hyresrätter som den rödgröna regeringen lanserade (”Statsbidrag till ökat bostadsbyggande”).

 

Subventionen har kritiserats av flera anledningar. Presumtivhyrorna i nyproduktion har oftast gjort det mer lönsamt att inte nyttja stödet då det varit behäftat med motkrav på hyresnivåerna. På svaga hyresmarknader har satsningen inte varit tillräckligt omfattande för att få någon större effekt. Så långt är det främst på medelstarka hyresmarknader som investeringsstödet nyttjats även om intresset ökat bland allmännyttiga bolag i storstäderna.

 

Det är så subventionen är tänkt att fungera. När marknaden för bostadsrätter (och dyra hyresrätter) svalnar finns en ”krockkudde” som mildrar fallet. Behovet av hyresrätter är fortfarande enormt men de som byggs på marknadsmässiga villkor blir för dyra för mer än hälften av alla svenska hushåll.

 

Det är svårt att bedöma hur tillbakadragandet av stödet påverkar bostadsbyggandet då hyresmarknaden fortfarande är mycket stark. Vi räknar med att ett par tusen hyresrätter sätts i malpåse under detta år. Kan bostadsutvecklarna bygga till en kostnad som möter den breda marknadens betalningsförmåga så får det mindre effekt men det är svårt, speciellt i storstadsregionerna där efterfrågan är störst. Det skulle sannolikt krävas nya principer för beskattning, tomtförsäljning och bostadsplanering.

 

Vi får se om den bräckliga ”mittenregeringen” klarar av att introducera något nytt stöd då det är mycket osäkert om den överlever hela mandatperioden ut. De på sikt nödvändiga och mer genomgripande förändringarna kommer i vilket fall att kräva en bred parlamentarisk överenskommelse vilket leder oss till det verkliga dilemmat.

Den största negativa effekten av byggbonusens död är inte den nedgång vi får i hyresrättsbyggandet detta år. I byggbranschen är det lång tid mellan idé och färdigt projekt och bonusen var inte särskilt stor i en historisk jämförelse. Den allvarligaste konsekvensen är att beslutet exponerar bristen på politisk långsiktighet och kompromissvilja vilket gör det allt svårare för bostadsutvecklarna att planera sitt byggande och ta offentliga initiativ på allvar. Att låta förutsättningarna vara oförändrade för att sedan se om byggbonusen överlever den kommande mandatperiodens förhandlingar skulle skicka mer konstruktiva signaler till marknaden. Det hade helt enkelt varit ett mer svenskt beteende.

Filtrering

Relaterade blogginlägg

Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev