Tecknen till att konjunkturen viker nedåt blir allt tydligare. De makroprognoser som presenterats under augusti från såväl Handelsbanken som SEB har justerats ned för de närmsta åren. Brexit, USA:s och Kinas handelskonflikt och det italienska regeringskaoset är faktorer som riskerar att försämra utvecklingen i ekonomin.
Byggandet av hyresrätter ökar men klarar inte av att kompensera för en fortsatt nedgång i bostadsrättsbyggandet. Även om bostadspriserna stabiliseras är det svårt att se att byggandet av småhus och bostadsrätter ska klara av att vända uppåt. Det kommer fortsatt ut en stor mängd nyproducerade bostadsrätter på marknaden som ska säljas. Kreditregleringar i form av amorteringskrav och skuldkvotstak består och många mindre bostadsutvecklare sliter med lönsamheten samtidigt som arbetsmarknaden tappar fart. Fortsatt låg ränta ger en viss lättnad men inte tillräckligt för att bostadsbyggandet ska vända upp. Totalt ser vi en fallande aktivitet mot 2021 med ett påbörjande som bottnar kring 40 000 bostäder.
Nybyggnation av lokaler har ökat starkt under våren och väntas fortsätta upp under 2019 som ett resultat av att konjunkturen än så länge är förhållandevis bra och att räntan förblir låg. Lokalbyggandet toppar vanligen sent i konjunkturcykeln vilket innebär att aktiviteten mest troligt vänder ned från och med nästa år. Offentligt byggande går dock mot strömmen och ökar i spåren av fortsatt stora utbyggnads- och förnyelsebehov.
Så länge konjunkturnedgången inte utvecklas till en recession ser förutsättningarna trots allt ganska goda ut för byggmarknaden. Det blir allt tydligare att räntorna snarare är på väg ned än upp vilket är något av en joker för byggandet. Låga kreditkostnader gör det lönsamt att bygga och även om vi tror att konjunkturförsvagning och kreditregleringar leder till en dämpning så är ränteutvecklingen en positiv riskfaktor som kan leda till ett högre byggande än vad vi prognostiserar här.