Än fler bostäder skulle kunna påbörjas om det inte vore för just arbetskraftsbrist, krångliga byggregler och utdragna bygglovsprocesser. Byggkonjunkturen blomstrar och de större projektutvecklarna (inklusive flera allmännyttiga bostadsbolag) ligger vid kapacitetstaket. Samtidigt växer mindre inhemska projektutvecklare och nya tillkommer i stadig takt. Antalet utländska underentreprenörer fortsätter att öka enligt Arbetsmiljöverket, samtidigt som byggkonjunkturen i övriga Europa ännu inte tagit fart på allvar. Det som framför allt saknas är att fler utländska projektutvecklare, med egna resurser, tillkommer och råder bot på flaskhalsar i produktionen.
Bostadsminister Peter Eriksson tillsatte en utredning vars primära syfte är att säkerställa att det finns tillräcklig arbetskapacitet inom byggsektorn framöver. Samordnarna konstaterar bland annat följande; ”Bilden som framtonat under arbetets gång är att det dels är stora svårigheter att rekrytera till nära nog alla yrken inom hela byggsektorn dels att det trots dessa svårigheter ändå produceras bostäder under 2016 på en förvånansvärt hög nivå”.
Argumentet att arbetskraftsbristen borde verka hämmande för bostadsbyggandet är dock inget nytt för 2016, utan har varit den främsta förklaringen till lågt ställda prognoser sedan 2014. Kort sagt, vi missar något. Det råder inget tvivel om att det är ont om arbetskraft, men kanske är det just under sådana förhållanden som byggbranschen, som så ofta beskylls för ineffektivitet och låg grad av konkurrens, hittar lösningar. Det saknas inte incitament för projektutvecklarna då den starka efterfrågan ser ut att hålla ett tag till, vilket banar väg för produktiva och, förhoppningsvis, långsiktiga lösningar.
Projektutvecklare och entreprenörer med fulla orderböcker kommer även framöver att uppvakta de hetaste marknaderna först. När kreditrestriktioner, ränteökningar och minskade realekonomiska tillgångar (inklusive inkomster, bostadspriser och aktier) dämpar de heta marknaderna för ägda bostäder vänds blickarna mot övriga marknader. Då tilltar konkurrensen, byggkostnaderna dämpas och de utvecklingsprojekt som drivits från privat och offentligt håll för att öka produktiviteten börjar göra skillnad på allvar.
Kan marknaden fungera bättre? Absolut! Kommer marknaden att fungera bättre framöver? Absolut! Kommer marknaden bli perfekt? Nej, men säg mig vilken marknad som är eller kommer att bli det. Jag avundas inte den statliga samordnare som får i uppdrag att lösa hur vi ska bygga mest (tre kvarts miljonprogram), bäst (nära nollenergihus med högt arkitektonisk värde), billigast (rimliga hyror och goda marginaler), och i tillägg snabbast och överallt. Målet att bygga snabbt har troligtvis redan spruckit vid den tidpunkt som utredningen är klar.
Däremot har Sverige kommit ganska långt med storskaligt industriellt byggande, och kapacitetshöjande utbyggnader pågår runt om i landet vilket underlättar på sikt. Med andra ord kan vi se fram emot en hög, och på lång sikt ökad, byggnationstakt så länge som konjunkturen håller i sig och nya byggbolag med innovativa idéer välkomnas.
Tomas Pousette kan såklart få rätt i att bostadsbyggandet stannar upp eller rent av minskar redan i år. Om så ej blir fallet kan han sälla sig till de allt för pessimistiska bedömare som underskattar kraften i uppgångar, 2017 inkluderat.
Nyhetsbrev