Ett år efter sänkningen av ROT-avdraget - vad har hänt?

Från och med 2016 sänktes ROT-avdraget från 50 till 30 procent. Förändringen har haft viss dämpande effekt på renoveringsmarknaden. I byggbranschen som helhet har dock färre konsumentrenoveringar med råge kompenserats av högre nyproduktion.
Av: Thomas Ekvall Postat: Ämneskategorier: Byggmarknad Politik Renovering ROT

Verktyg för renovering

 

Helårsstatistiken för ROT-avdraget är intressant läsning i ljuset av att avdraget sänktes från 50 % till 30 % mellan 2015/2016. Statistiken i sin helhet hittar ni på skatteverkets hemsida. Även om konsumentrenoveringarna sjunkit har nedgången varit relativt modest. I byggbranschen som helhet har färre konsumentrenoveringar med råge kompenserats av högre nyproduktion.

 

  • 2016 sjönk antalet köpare med 15 %. Antalet utförande företag minskade också men med mer modesta 9 %.
  • I genomsnitt genomförde varje företag 5,0 ROT-berättigande arbeten 2016 att jämföra med 5,4 arbeten 2015.
  • Det totala utbetalda beloppet minskade endast med 6 % 2016.
  • Under andra halvan av 2015 steg antalet köpare kraftigt men även det genomsnittliga utbetalda beloppet steg något (december 2015 var genomsnittligt utbetalt belopp 16 299 kr vilket motsvarar en arbetskostnad på 32 598 kr).
  • Det genomsnittliga utbetalda beloppet minskade 2016 till 10 826 vilket motsvarar en arbetskostnad på 36 088.

 

Avdragen för arbetskostnad ned under 2016

Helt tydligt och föga förvånande har det avskaffade avdraget haft en negativ effekt på efterfrågan efter ROT arbeten, åtminstone ”vita” renoveringar. Flertalet gånger hörde jag under förra året att efterfrågan på svart arbetskraft ökat igen. Vi har dock inga belägg som styrker det. Att den genomsnittliga arbetskostnaden steg från knappt 32 600 till knappt 36 100 kan betyda två saker.

  1. Det ena är att fusket med fakturaspecifikationer har ökat. Det skulle innebära att högre andelar av totalkostnaden för projektet specificeras som arbete än vad som faktiskt är sant.
  2. Det andra, som jag tror är den huvudsakliga anledningen, är att efterfrågan på större renoveringar fortsatt är hög i och med att maxtaket för utbetalningar på 50 000 kronor inte förändrats. I våra branschrapporteringar kan vi även se att exempelvis badrumsprodukter utvecklades starkare än renoveringsmarknaden totalt under 2016, något som ytterligare indikerar att efterfrågan på större arbeten var hög under 2016.

 

Färre små projekt för hantverkare

Det som huvudsakligen tagit stryk är därmed mindre arbeten som målning, golvläggning och enklare snickerier där fler i högre grad valt att göra det själv eller att anlita svart arbetskraft. Dessutom tidigarelades förmodligen en del arbeten till 2015 som annars hade genomförts 2016.

 

Ytterligare en faktor är amorteringskravet som infördes sommaren 2016. Extralån med bostaden som säkerhet ska nu återbetalas på 10 år. Sannolikt har flera passat på att låna lite extra innan reglerna trädde i kraft för att genomföra större renoveringar.

 

Den negativa trenden fortsätter i år

Hur ser det då ut för innevarande år? Dessvärre pekar pilarna för 2017 fortsatt ned för konsumentrenoveringar.

 

Amorteringskravet, avsaknaden av orderreserver 2017 (vissa projekt som inte hanns med 2015 genomfördes 2016) och ett minskat antal flyttningar i spåren av amorteringskrav och skuldkvotstak kommer att bidra till att dämpa aktiviteten ytterligare. Dessutom låg den totala arbetskostnaden högre 2016 än under 2014. Det är därför troligt att en nedgång mot 2014 års nivå fortsätter.

 

Men inget ont som inte har något gott med sig. Inom nyproduktionssegmentet är arbetskraftsbristen hög och den totala arbetslösheten inom byggnads medlemmar ligger kring låga 3 %. Jobb som försvann på grund av sänkt ROT-avdrag har istället kompenserats med uppgång inom nyproduktion. Att stimulera en delbransch med bidrag när marknaden som helhet redan går bra riskerar dessutom att leda till högre priser istället för mer byggande.

Filtrering

Relaterade blogginlägg

Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev