De europeiska bygginvesteringarna förväntas stiga med 1,1 procent under 2020, vilket är en nedrevidering jämfört med vad vi räknade med för ett halvår sedan men samtidigt ser årets utveckling ut att bli lite starkare än prognostiserat.
Byggandet av bostäder förväntas öka betydligt långsammare i år, jämfört med fjolåret. Det bör dock påpekas att trots att investeringarna i nya bostäder ligger ca. 40 procent under toppnivån 2006 så har bostadssegmentet nu vuxit kraftigt under 6 år. Tillväxten förväntas helt utebli under nästa år, för att sedan utvecklas negativt under 2021. Den starkaste utvecklingen under 2020 till 2022 förväntas inom anläggningssektorn med en genomsnittlig årlig uppgång på drygt 2 procent.
Prognoserna har justerats ned något sedan den förra Euroconstructrapporten från juni 2019, ett resultat av en svagare konjunktur, nedreviderade anläggningsinvesteringar i framförallt Östeuropa och en allmänt svagare industrikonjunktur som följd av ökade handelsmotsättningar. Byggaktiviteten förväntas nu stiga med i genomsnitt 1 procent under 2020 till 2022, vilket är en aning svagare än den bedömning som gjordes till Rom i juni, undantaget är årets siffra som faktiskt reviderats upp med nästan en halv procent. Den samlade BNP tillväxten hos medlemsländerna har även den justerats ned något.
De europeiska ekonomierna har växlat ner under året, och inbromsningen är prognostiserad att fortsätta även under nästa år. Skillnaderna mellan olika segment och länder är fortsatt stora, Italien fortsätter visa svag utveckling men även Tyskland och Finland förväntas växa under 1 procent det kommande året. De europeiska hushållens ekonomi fortsätter dock utvecklats relativt väl och den trenden väntas fortsätta, inkomsterna förbättras när sysselsättning och löner stiger. Samtidigt fortsätter hushållen att agera försiktigt som följd av ökande osäkerhet och politiska spänningar.
Tillväxten i ROT-sektorn faller en del från förra årets nivå, och väntas ligga kring 1 procent under hela prognosperioden. Den dämpade tillväxttakten är främst en effekt av en svagare utveckling för bostadsrenoveringar.
Sverige väntas ligga nära botten i den europeiska tillväxtligan under prognosperioden men aktiviteten är på en hög nivå. Den svenska byggmarknaden har haft en förhållandevis stark utveckling de senaste åren, bland annat på grund av att vi gick relativt opåverkade ur finanskrisen till skillnad från många andra länder, men också på grund av att vi haft en period av rekordhögt bostadsbyggande. I år väntas de samlade svenska bygginvesteringarna sjunka med knappt en halv procent, för att nästa år falla med -2 procent, då framför allt bostadsbyggande fortsätter sjunka. Dessutom finns tydliga riskscenarion, som handelskrig och oro kopplad till Brexitprocessen.