Byggbranschen i Europa tvingades igenom ett verkligt stålbad efter finanskrisen. Den totala nybyggnationen rasade med drygt 40 procent och bostadsbyggandet närapå halverades. Det dröjde till 2014 innan investeringarna började öka igen men uppgången har varit svag och förväntningarna på branschens utveckling under de kommande åren har sänkts.
Tillväxten för 2016 har nu justerats ned för tredje gången i följd, från 3,0 procent i december 2015 och 2,6 procent i juni i år till 2,0 procent i rapporten som publicerades den 25 November. Även prognosen för 2017 och 2018 har justerats ned med i genomsnitt 0,4 procentenheter per år jämfört med junirapporten. En del av förklaringen till den svaga återhämtningen är den höga byggaktiviteten innan finanskrisen där länder som Spanien, Irland och Portugal fortfarande lever med ett bostadsöverskott. I tillägg lider stora delar av Europa av en svag privat inkomstutveckling, hög arbetslöshet och ett lågt kapacitetsutnyttjande i ekonomin. Behoven att nå balans i statsbudgeten är för många länder ett effektivt hinder mot offentliga satsningar.
Det land som främst bidrar till den svagare prognosutvecklingen i Europa är Storbritannien som efter den överraskande Brexit-segern justerat ned de årliga bygginvesteringarna mot 2018 med i genomsnitt 2,4 procentenheter per år. För i år och under 2017 innebär det att byggaktiviteten nu vänder till en årlig nedgång på 0,2 procent. I reda pengar motsvarar det ca 7,7 mdr Euro under prognosperioden (drygt två ”Förbifart Stockholm”) och närmare en tredjedel av den totala nedjustering som gjorts av alla 19 medlemsländer som ingår i underlaget. Andra länder där förväntningarna sänkts något mer än vanligt de kommande åren är Portugal, Tjeckien och Polen.
Det finns stora variationer mellan länderna men det är främst anläggningssektorn och byggandet av kontor, lager, affärs- och industrilokaler som justerats ned medan bostadsbyggandet tar mer fart, med en tillväxt i år och nästa år på 7,2 respektive 4,8 procent. ROT-sektorn väntas hålla sig stabil de kommande åren, undantaget den konsumentdrivna delen av marknaden som påverkas av en svagare utveckling i de disponibla inkomsterna.
Starkast tillväxt de kommande åren väntas komma från Irland, Holland och Ungern. Av de större länderna ser vi den bästa utvecklingen i Frankrike och Spanien. De länder som uppvisar den mest positiva utveckling mot 2019 växer oftast efter en period med mycket svag byggaktivitet. Det faktum att alla 19 medlemsländer trots allt förväntar sig en positiv genomsnittlig årlig förändring mellan 2016 och 2019 inger ändå lite hopp och skapar stabilitet. Svagast väntas Tyskland, Storbritannien och Tjeckien gå.
I Norden stiger bygginvesteringarna med närmare 6 procent i år men tillväxttakten går stegvis tillbaka för att landa strax över 1 procent under 2019. Det är främst Norge och Danmark som bidrar till den positiva utvecklingen under den andra halvan av prognosperioden. Den svenska marknaden har gått emot strömmen sedan 2012 tack vare ett ökat bostadsbyggande men nu mattas tillväxten av och drivs mer av transportinfrastruktur.
Geopolitisk- och finansiell instabilitet, osäkerheter kopplade till det amerikanska presidentvalet och en kommande folkomröstning om den italienska författningsreformen adderar osäkerhet i den europeiska byggmarknaden de närmaste åren. Vi har i tillägg potentiellt överhettade bostadsmarknader i vissa regioner och stora kvarvarande utmaningar för högt skuldsatta länder. Risken för negativa överraskningar skall därför inte underskattas.
Artikeln är även införd i Byggvärlden, nr 18 2016.
Nyhetsbrev