Ett förslag som diskuterats för att bromsa prisutvecklingen på bostäder är sänkta ränteavdrag. En bra artikel kring detta hittar ni här.
Detta är något som de flesta partier är för i likhet med EU-kommisionen, Bankföreningen, Riksbanken med flera. Undantaget är moderaterna som kategoriskt säger nej.
Jag tror att om det införs så blir det en modell liknande den i Danmark eller Finland, det vill säga med en avtrappning med någon procent per år. Det skulle inte slå allt för hårt mot hushållen även om det givetvis håller tillbaka ökningarna i disponibla inkomster på sikt. Det bör inte heller få någon chockartad effekt på bostadspriserna.
Nu ska även sägas att jag tror att det kommer att införas eftersom det, förutom en dämpning av skenande bostadspriser, har effekten att det stärker statskassan. Och statskassan har gått med underskott ganska många år nu.
Monetära instituts utlåning till hushåll uppgick under februari till drygt 3 300 miljarder. Med en snittränta på 2,10% kommer staten få betala ut knappt 21 miljarder i ränteavdrag till hushållen. 2008 låg snitträntan på 5,22% med en utlåning på drygt 2 000 miljarder vilket ger ränteavdrag på 32 miljarder. Det säger sig själv att med en utlåningstillväxt kring 5-8% (just nu drygt 7%) och räntor som kommer att stiga så kommer kostnaderna för staten att öka kraftigt framöver.
Siffrorna till dessa beräkningar finner ni här: Finansmarknadsstatistik
Frågan är dock om man gör något samtidigt åt ränteavdragets balans och motpol: kapitalbeskattningen. Det vore ju rimligt men tystnaden är total…
Nyhetsbrev