Kommer ett ökat färdigställande pressa bostadspriserna?

Det finns flera anledningar till att priserna stigit snabbt under de senaste åren. Sjunkande räntor, sänkta inkomst- och boendeskatter, stärkt arbetsmarknad och låg inflation är alla faktorer som drivit på. Samtidigt har höga (och med priserna stigande) transaktionskostnader och låga boendekostnader bromsat viljan att flytta. Att bo kvar i befintligt boende är ”billigt” medan själva flytten är ”dyr”. Detta har tydligt dämpat utbudet av bostäder på andrahandsmarknaden.

Efterfrågan styrs mot nyproduktion

Samtidigt har allt hårdare kreditregleringarna framförallt slagit mot köp av befintliga bostäder. Dels är det amorteringskravet, vilket är obligatoriskt vid köp av bostad på andrahandsmarknaden men inte vid köp av nybyggnation och dels bolånetaket och amorteringskravet som tydligt verkar begränsande för extrabelåning vid renovering. Dessa faktorer har styrt efterfrågan mot nyproduktion.

Det svårt att säga att det är något problem med att styra efterfrågan mot nyproduktion. Bostadsbristen är stor (inte lika stor i bostadsrättssegmentet ”8 miljoner plus” som i ”hyresrätt 40 m2 för 5000 i månaden”) men de som köper nyproduktion flyttar i normalfallet från ett annat ägt boende.

Nybyggnation ger ökat utbud på andrahandsmarknaden

Antal påbörjade bostäder förskjutna 2 år framåt i tiden

I Stor-Stockholm färdigställdes knappt 6 500 bostadsrätter i flerbostadshus under 2016 enligt SCB, en uppgång från 4 500 under 2014. Under 2015 och 2016 påbörjades 7 300 respektive 10 800 årligen och med en byggtid på omkring 2 år kommer färdigställandet att öka kraftigt under kommande år. Samtidigt såldes omkring 40 000 bostadsrätter på andrahandsmarknaden under 2014 och 2015. Även om det är tydligast i Stockholm är tendensen liknande på många håll i landet.

Antalet kommande flyttar till nybyggnation kan därmed väntas öka betydligt vilket innebär att antalet objekt till försäljning på andrahandsmarknaden också ökar under kommande år.

Det är mycket möjligt att suget efter bostadsrätter fortsatt är så högt och att försäljningarna sprids ut över tiden så att effekten på priserna blir marginell. Men det kan också få en pressande effekt på bostadspriserna periodvis under kommande år, speciellt om många bostäder färdigställs ungefär samtidigt. Detta, tillsammans med det faktum att räntan inte längre sjunker, indikerar att pristillväxten fortsätter bromsa under det kommande året.

Dela:

Nöjdare bostadsköpare i spåren av corona

Efter ett år med corona i vår vardag och den osäkerhet detta medfört kan vi konstatera att bostadsbranschen verkar klara sig relativt bra. Bostadspriserna på begagnatmarknaden har gått upp och försäljningen av nyproduktion har gått som tåget. Nu visar det sig att även nöjdheten bland köpare av nyproduktion är högre än någonsin, och mycket tyder på att det har ett direkt samband med pandemin.

Tre olika scenarion för byggandets utveckling

De stora förändringar som covid-pandemin dragit med sig har än så länge påverkat byggbranschen i låg grad, åtminstone relativt andra branscher. Lägre konsumtion, mer arbete på distans och högre sjukfrånvaro slår i första ledet på byggbranschens kunder eller kunders kunder. Det är dock bara en tidsfråga innan effekten blir mer direkta även inom byggandet men frågan är när och hur djup nedgången blir?

Hur flyttar vi?

Visste du att det skedde 1,5 miljoner flyttar i Sverige under 2019, att Knivsta är den kommun som har högst andel nyproduktion i Sverige eller att 44% av alla som flyttar till Solna är i ålderssegmentet 25-34 år? I detta inlägg beskriver vi hur svenska folket flyttar vid olika faser i livet.

Fler sjukhus till följd av corona – ett politiskt spel?

I genomsnitt har 100 000 kvadratmeter vårdbyggnader påbörjats under de senaste fem åren, vilket är lågt i förhållande till det historiska genomsnittet. Samtidigt motiverar centraliseringen av sjukvården och åldrande befolkning en högre nivå på sikt. Med denna bakgrund kan corona-pandemin vara det som kickar igång byggandet av sjukhus på riktigt, dels för att corona-krisen belyser det eftersatta behovet inom vården – men till stor del även för att det rent politiskt vinner röster.

Underlätta för ägt boende och minska klassklyftorna

Den absolut vanligaste boendeformen för personer med svensk bakgrund är småhus i äganderätt. För personer med utländsk bakgrund är det istället flerbostadshus i hyresrätt som är den vanligaste boendeformen. Att skillnaden är stor och dessutom ökar kommer på sikt förstärka klasskillnader och segregation ytterligare.