Kapacitetsbristen inom byggbranschen begränsar Sveriges möjlighet att uppnå målet om 700 000 bostäder till och med 2025. Med en arbetslöshet på knappt 4 procent inom byggskrået (jämfört knappt 7 procent i ekonomin totalt) står det klart att det inte finns mycket lediga resurser att tillgå i Sverige på kort sikt. Därmed finns det två vägar framåt som var och en möjliggör ett ökat byggande.
En kombination av ökad produktivitet och arbetskraftsinvandring har till viss del skett men kan på längre sikt få starka synergieffekter och göra att 1 + 1 = 3.
Växtvärk är en väntad effekt när byggbolagen ska möta en hög bostadsefterfrågan från redan höga produktionsnivåer. Den arbetskraftsbrist som uppstår avhjälps med arbetskraftsinvandring. Det har sannolikt bidragit till att byggaktiviteten har kunnat öka som den gjort sedan 2012.
Kapacitetsbrist i en bransch ger vanligtvis ökade produktionskostnader. Det driver upp slutpriserna och dämpar i förlängningen efterfrågan på exempelvis bostäder. I byggbranschen har löne- och byggkostnaderna ökat mindre än t.ex. markpriserna. Det indikerar att arbetskraftsbristen ännu inte har nått kritiska nivåer. Dessutom har kostnadsläget hittills kunnat hållas tillbaka av fallande råvarupriser, elpriser och transportkostnader. Den importerade arbetskraften minskar genomsnittslönen vilket bidrar till att priserna för nyproduktion kan hållas tillbaka och byggnadstakten kan hållas uppe. Detta är bra för de som efterfrågar nya bostäder.
Prognoscentret har bett Arbetsmiljöverket ta fram siffror på antalet inrapporterade arbetstillfällen som registrerats från utländska arbetsgivare verksamma inom husbyggnation. Antalet nyregistreringar ökar, något som korrelerar väl med antalet företag som upplever att brist på arbetskraft är ett problem (enligt Konjunkturinstitutets barometerindikator).
En daterad undersökning, som ändå är intressant för vårt tema, är Grant Thorntons ”Bygg- och fastighetsrapporten” (november 2015). Undersökningen visar att tre av tio fastighetsägare anlitar underentreprenörer med utländsk arbetskraft och att knappt nio av tio fastighetsägare anser att detta inte medför några problem. Anledningen till att rekrytera utländsk personal tillskrivs ”brist på lämplig/erfaren kompetens” (60 %) och ”det svenska löneläget” (27 %). Sedan dess har troligtvis antalet fastighetsägare som anlitar utländsk arbetskraft ökat.
Vi vet idag inte om det skett någon förändring i hur pass väl fastighetsägarna uppfattar att den utländska arbetskraften levererar, nu när antalet arbetstillfällen ökat och erfarenheterna blivit större.
Den ökade konkurrenssituationen har dock fått allvarliga konsekvenser för såväl den inhemska som den importerade arbetskraften. Bland annat har Uppdrag Granskning kunnat rapportera om svåra missförhållandet på större byggen, som exempelvis Mall of Scandinavia i Solna, där allvarliga säkerhetsbrister uppmärksammats och svartarbete med tillhörande lönedumpning förekommit.
Sammanfattningsvis kan det sägas att Sverige kommer vara beroende av utländsk arbetskraft en lång tid framöver. Allt eftersom nybyggandet tar fart i övriga Europa kommer det att bli svårare att rekrytera nyckelkompetenser från utlandet och vi kan därmed räkna med ökade byggkostnader framöver. Det är därför viktigt att vi fortsätter se över hur produktiviteten inom byggbranschen kan öka för att säkerställa en hög nybyggnationstakt även framöver.
Nyhetsbrev