Bostadsmålen svåra att nå för Stockholms stad

Stockholms stad har som mål att bygga 40 000 bostäder fram till 2020. Stadens revisorer menar dock att det blir svårt att nå målen. Detta rapporterar SVT Nyheter.

Tror jag, det. Man har alltså ambitionen att bygga 40 000 bostäder under en femårsperiod vilket innebär 8 000 bostäder per år i snitt men med en tyngdpunkt under 2017 – 2020. En titt i backspegeln visar att Stockholm under de senaste 5 åren byggt 4 300 bostäder per år i snitt varav 63 % varit bostadsrätter. Nu planerar man visserligen en betydlig ökning av hyresrätter. Att nå 8 000 bostäder per år är ändå fullständigt orimligt om man inte också räknar in barackbostäder på tillfälliga bygglov (räknas sådana in kan det kanske gå).

I rapporten nämns exempelvis att staden inte tagit med möjliga överklaganden i beräkningen, eller tagit hänsyn till om byggbranschen ens klarar av att bygga så mycket rent fysiskt.

Konjunkturinstitutet samlar varje kvartal in data över vad aktörer inom husbyggnation anser vara det största hindret för en ökad byggtakt. Omkring 70 % av aktörerna i Stockholm anger att brist på arbetskraft är det största hindret. I ljuset av detta ter sig en dubblerad byggtakt tämligen orimlig och man kan fråga sig vad staden baserat målet på för underlag?

Dela:

Nöjdare bostadsköpare i spåren av corona

Efter ett år med corona i vår vardag och den osäkerhet detta medfört kan vi konstatera att bostadsbranschen verkar klara sig relativt bra. Bostadspriserna på begagnatmarknaden har gått upp och försäljningen av nyproduktion har gått som tåget. Nu visar det sig att även nöjdheten bland köpare av nyproduktion är högre än någonsin, och mycket tyder på att det har ett direkt samband med pandemin.

Hur flyttar vi?

Visste du att det skedde 1,5 miljoner flyttar i Sverige under 2019, att Knivsta är den kommun som har högst andel nyproduktion i Sverige eller att 44% av alla som flyttar till Solna är i ålderssegmentet 25-34 år? I detta inlägg beskriver vi hur svenska folket flyttar vid olika faser i livet.

Fler sjukhus till följd av corona – ett politiskt spel?

I genomsnitt har 100 000 kvadratmeter vårdbyggnader påbörjats under de senaste fem åren, vilket är lågt i förhållande till det historiska genomsnittet. Samtidigt motiverar centraliseringen av sjukvården och åldrande befolkning en högre nivå på sikt. Med denna bakgrund kan corona-pandemin vara det som kickar igång byggandet av sjukhus på riktigt, dels för att corona-krisen belyser det eftersatta behovet inom vården – men till stor del även för att det rent politiskt vinner röster.

Underlätta för ägt boende och minska klassklyftorna

Den absolut vanligaste boendeformen för personer med svensk bakgrund är småhus i äganderätt. För personer med utländsk bakgrund är det istället flerbostadshus i hyresrätt som är den vanligaste boendeformen. Att skillnaden är stor och dessutom ökar kommer på sikt förstärka klasskillnader och segregation ytterligare.

Stöd för fler hyresrätter bland allmänheten

Det är bostadsbrist i Sverige och opinionen är stark för att det behöver byggas mer. Enligt Boverkets årligt återkommande bostadsmarknadsenkät anser 240 av Sveriges 290 kommuner att man har underskott på bostäder. Men vad tycker egentligen allmänheten om byggtakten idag?