Är det dags att överge den kalenderbaserade budgeten?

Gästbloggaren Christian Elfström, VD för controllernätverket 1company, ger oss sin topp-3-lista över de mest aktuella frågorna för controllers.
Av: Christian Elfström Postat: Ämneskategorier: Budget Gästbloggare Prognos Verksamhetsstyrning

Nyligen genomförde jag research inför 1companys årliga controllerkonferens. Med resultatet av detta färskt i åtanke och eftersom jag tycker om topplistor, så vill jag i korthet återge det jag upplever som mest aktuellt för controllers just nu. Därmed inte sagt att det är nyheter jag kommer med – frågeställningarna på controllers bord är sällan några dagsländor. Men ändå – här är mitt försök till en topp-3-lista.

 

1. Budgetprocessen – the never ending story

Den kalenderbaserade budgetens vara eller icke vara, och alternativa former för budget och affärsplanering är föremål för ständig diskussion och vånda. Kanske en till synes tråkig etta på en topplista för vad som händer inom verksamhetsstyrning just nu. Men det vore tjänstefel av mig att inte nämna detta först.

 

För faktum är att många controllers eller andra funktioner med ansvar för ekonomistyrningen frågar sig varför man lägger ned så mycket resurser på något som tillför lite eller inget värde alls. Åsikter i linje med att budgeten ger en chimär kontroll på verksamheten och att budgeten görs för styrelsen (läs: inte för verksamheten) är vanliga. Mitt intryck är alltså att organisationen i många fall vill överge den kalenderbaserade budgeten för ett mer flexibelt alternativ, medan styrelse och ledning håller emot.

 

Det finns åtskilliga exempel på stora organisationer som överger den detaljstyrda kalenderbaserade budgeten för mer flexibla och rullande prognoser. Så varför går inte utvecklingen inom detta område inte snabbare?

 

2. Digitaliseringen

Det går väl inte en dag utan att vi läser något om hur just det du gör påverkas, eller kommer att påverkas, av digitaliseringen. Vad betyder det? Vad menas med digitalisering? Och vad betyder det specifikt för en controller?

 

binary-1607196_1280

 

Som jag förstår det finns det åtminstone två olika svar på vad digitalisering är. Det enkla och mest uppenbara är att mycket av det vi gör idag kan automatiseras och effektiviseras med hjälp av teknisk utveckling. I controllerns fall kan detta t.ex. betyda att aktiviteter av rent transaktionell karaktär sköts av en mjukvara.

 

Det andra svaret, och den kanske mer intrikata delen av digitalisering, avser hur teknisk utveckling skapar möjligheter till helt nya produkter och affärsmodeller. Det behöver inte betyda så stora omkast som att t.ex. företag som AirBnB och Uber skapas. Men det kan göra det. Och detta är något varje organisation och varje medarbetare måste ta i beaktande. Vilka möjligheter, och hot, innebär digitaliseringen för oss? Och vad innebär det för controllern? Något som inbegrips även i den tredje punkten på listan.

 

3. Från kontroll till värdeskapande

Åtskilliga svenska företag skapar just nu program för att deras medarbetare skall bli ”Business Partners”. Som namnet antyder ligger fokus på en önskan att medarbetarna skall lyfta blicken och bli mera delaktiga i företagets affär. Nyckelordet här är värdeskapande.

 

Om vi knyter an till det jag skriver ovan om digitalisering, kan detta ses som att tiden som lades på arbetsuppgifter av transaktionell art nu istället kan ägnas åt att förstå och utveckla företagets affär. Ökat fokus på sista raden alltså. Man skulle kunna säga att digitaliseringen ger den enskilde controllern möjlighet att gå från ”bean counter” till affärsman och delaktig i strategiska beslut. Om detta har för övrigt Jan Lindvall vid Uppsala universitet skrivit den intressanta boken ”Controllerns nya roll – om verksamhetsstyrning i informationsrik miljö”.

 

Onekligen en intressant utveckling som antyder att controller-rollen kan komma att värderas högre i framtidens organisationer. En utmaning på vägen dit torde bli att adressera analys som ett enskilt kompetensområde. Att analysera data och att dra slutsatser av utifrån detta är de facto ett yrke i sig.

 

List-bubblare

Avslutningsvis vill jag nämna två ”bubblare”, som jag tycker att controllers bör hålla ögonen på.

  • Den första är Robotics, eller RPA – Robotic Process Automation, som det egentligen heter. Kortfattat kan detta beskrivas som en mjukvara som utför manuella och repetitiva arbetsuppgifter. Skillnaden mellan ett vanligt systemstöd och RPA är att det här rör sig om en mjukvara som arbetar i samma miljö som en mänsklig användare. Centraliserade funktioner och framförallt ekonomiavdelningar har varit först ut med använda och driva utvecklingen av RPA. Exempel på uppgifter som robotiseras är månadsbokslut, upplägg av nya leverantörer, betalningar, fakturering, kredithantering, avstämningar och löneberedning.
  • Den andra bubblaren som jag inte kan låta bli att uppmärksamma är systemstöd för planering och uppföljning. Bara under det sista året har jag kommit i kontakt med en rad nya företag och lösningar som samtliga syftar till att ge stöd för en flexibel och snabbrörlig process för affärsplanering. Blir det systemleverantörerna som får utvecklingen att röra sig snabbare från den traditionella budgeten?

 

Det var allt jag för den här gången men jag återkommer under 2017 med fler spaningar inom området. Tills dess önskar en god jul och ett gott nytt år. Kontakta mig gärna vid minsta fråga eller synpunkt på det jag skriver.

 

Christian Elfström, 1company.

Filtrering

Relaterade blogginlägg

Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev